great! som om min kväll inte kunde bli bättre så har jag glömt bort om jag har tagit dygnsprutan. så jag tog den nu iaf. har jag redan dagit den, och alltså två gånger nu, så kommer det troligtvis sluta med sjukhus för att jag inte kan få upp blodsockret, och har jag bara tagit den en gång så sitter jag uppe här i onödan och missar lektioner imorn. men jag vågar inte sova nu fr då märker jag kanske inte om jagfår lågt o så får jag ett sånt där anfall som jag fick när jag va liten. mamma hade vaknat då av att det lät som en vuxen man skrek på övervåningen, men detva bara lilla 6-åriga jag hehe. och så hade jag legat o skakat med ögonen bakrullade. det är ju mys.. vill jag helst slippa. så sitter nog här en timme eller så innan jag tar blodprov igen. jaopp, va tvungen att skriva av mig lite :)

jag är trött. BARA för att jag inte får sova. fucking jävla diabetes. nån som vill byta. jag börjar bli så jävla trött på det. skulle jag få chansen att operera in en ny bukspotkrtel så skulle jag nog göra det, även fast det innebar risker. palla leva såhär. det enda som får mig att orka är att jag tror "dom" kommer på nått bra snart så vi diabetker slipper detta helvete. visst ibland funkar det finfint, men dom jobbiga o stressiga situationerna överväger lätt.. tänk bara att kunna äta vaaaad man vill och huuuur mkt man vill.. utan att behöva tänka vad har jag fr blodsocker nu? hur mycket insulin behver jag ta till det här? hur mkt kommer jag äta? kommer jag göra nått ansträngande efteråt som gör att jag kanske inte behöver ta fullt så mkt? och ast man tycker att man har tänkt ut en precis lagom dos så blir det ändå så att jag blir antingen helt borta i huvet och trtt o seg av högt blodsocker eller skakis, svag, förstår inte vad folk säger, är typ som i en dröm för att jag får lågt. och tex somi stallet. har alltid en förmåga att bli lågt vid fel tillfällen, tex när vi ska plocka in hästarna och har rätt bråttom eller när jag ska rida, gjort i ordning hästen ocg allting o så måste jag sätta mig ner i en kvart minst för att äta och låta blodsockret höjas. sen också när man tänker längre fram i tiden, jag har aldeles för högt blodsocker, och kämpar o kämpar men får inget för det. då känns det ju inte bättre att veta att jag kommer få dålig syn/ bli blind när jag blir äldre,få sämre känsel i händer o fötter(vilket kan leda till amputation i vissa fall), organ i kroppen kan paja, sämre blodsirkulation. det sista känner jag redan av, får så jävla ont i fingrarna när det är kallt. men har väl mig själv att skylla. fast jag måste säga att bättre information om komplikationer hade ju inte skadat. mamma säger att de på sjukhuset sagt att de inte ville skrämma upp mig när jag var barn. men det är det enda som funkar tror jag. det är lite försent att skrämmas när man är halvvägs där.  ååå fittsjukdom. aja man får fan inte tänka på det! nu är det som det är, hoppas alla forskare forskar fort, och hoppas att alla människor som har råd ger bidrag till diabetesforskningen.  so do it ;)

ojoj, nu blev det en lång jävel. tidsfördriv (y) nu kanske jag kan ta blodprov igen snart o kolla läget.

puss